Morgonen började med at bilen inte ville starta, typiskt! Tillslut kom vi iväg och var endå tidia på kliniken. Efter en lång väntetid och efter att vi båda somnat till kom en sjuksköterska äntligen in till mitt rum med tabletter och jag fick säga hejdå till min tjejkompis och fortsätta mot operationssalen, 9.30. Allt gick väldigt smidigt, var ganska stressad så fick lugnanade sen direkt efter somnade jag in...

 

 

11.30 - Jag vaknar upp i ren panik, vet varken vart jag är eller vad jag gör! Det första jag gör är att ta handen för att slå på näsan då en sjuksköterska springer mot mig och precis stoppar mig och skriker -neeeej vad gör du?? akta näsan!! haha jaha, varför då? jag fattade ingenting men kom på mig själv sen när allt började komma tillbaka och skämdes lite över att jag varit så vimsig. Jag hade ganska ont i näsan nör jag vaknade så skrek att jag ville ha nått mot smärtan! Det tog en bra stund och dom verkade inte förstå hur ont jag faktiskt hade? -DU ÄR SÅ OROLIG fick jag till svars.. jaha men förlåt då ska jag bara ligga här och ha ont eller? NI ÄR FAKTISKT HÄR FÖR ATT HJÄLPA MIG ANNARS KAN NI LIKAVÄL GÅ HEM, jag var inte så jätte trevlig men när jag efter 10 långsamma minuter fick min tablett väntade jag bara snällt på att den skulle värka sem blev jag mitt vanliga jag igen, utan ont och pigg och glad :)

 

Inte långt därefter kördes jag till mitt rum där jag låg innan operationen och fick äntligen träffa min tjejkompis igen och ringa till mina kära och berätta att allt gått hur bra som helst. En sjuksköterska kom med frukost och jag fick i mig ALLT, jätteskönt med mat efter 14 fastande, gott kan jag inte avgöra då jag inte känner några smaker men det såg riktigt smarrigt ut :) inte långt därefter kunde jag gå hem.