Nu startar vi dag 1 och längtar oss framåt! Första natten var riktigt jobbit, jag sov inte mycket alls inatt.. Vaknade upp i chock och tog ett snabbt djupt andetag med munnen, jag måste ha försökt andas med näsan utan lycka och det här hände många gånger under natten. Sov med huvudet i högläge, några kuddar upp vilket var riktigt oskönt, brukar vanligtvis sovs på en kudde :)

 

Nösan gör inte ont alls, enda gången jag haft ont i näsan var när jag vaknade på kliniken och skrek efter tabletter haha! Det kommer jag aldrig glömma, man vaknar upp, vet inte vart man är, snurrig och konstig efter sövningen.

 

Det jobba är förutom att sova, att mitt ena (enda) blåmärke har svullnat upp duktigt och sitter precis under ögat!! Jag kollar med ett öga nu, känns jätteknas men jag ska inte klaga, jag har inte ont på operationsområdet vilket jag är jätte lättad över! Näsan är också svullen, hela vägen och tippen är stor som en boll! Svullnaden kommer smyga sig fram mer och mer, när jag vakmade på kliniken hade jag knappt et synligt blåmärke!

 

Slänger upp en bild (känsliga läsare varnas)

men det ser inte så farligt ut och det ser faktiskt värre ut än vad det är!

 

 

 

 

 

 

Morgonen började med at bilen inte ville starta, typiskt! Tillslut kom vi iväg och var endå tidia på kliniken. Efter en lång väntetid och efter att vi båda somnat till kom en sjuksköterska äntligen in till mitt rum med tabletter och jag fick säga hejdå till min tjejkompis och fortsätta mot operationssalen, 9.30. Allt gick väldigt smidigt, var ganska stressad så fick lugnanade sen direkt efter somnade jag in...

 

 

11.30 - Jag vaknar upp i ren panik, vet varken vart jag är eller vad jag gör! Det första jag gör är att ta handen för att slå på näsan då en sjuksköterska springer mot mig och precis stoppar mig och skriker -neeeej vad gör du?? akta näsan!! haha jaha, varför då? jag fattade ingenting men kom på mig själv sen när allt började komma tillbaka och skämdes lite över att jag varit så vimsig. Jag hade ganska ont i näsan nör jag vaknade så skrek att jag ville ha nått mot smärtan! Det tog en bra stund och dom verkade inte förstå hur ont jag faktiskt hade? -DU ÄR SÅ OROLIG fick jag till svars.. jaha men förlåt då ska jag bara ligga här och ha ont eller? NI ÄR FAKTISKT HÄR FÖR ATT HJÄLPA MIG ANNARS KAN NI LIKAVÄL GÅ HEM, jag var inte så jätte trevlig men när jag efter 10 långsamma minuter fick min tablett väntade jag bara snällt på att den skulle värka sem blev jag mitt vanliga jag igen, utan ont och pigg och glad :)

 

Inte långt därefter kördes jag till mitt rum där jag låg innan operationen och fick äntligen träffa min tjejkompis igen och ringa till mina kära och berätta att allt gått hur bra som helst. En sjuksköterska kom med frukost och jag fick i mig ALLT, jätteskönt med mat efter 14 fastande, gott kan jag inte avgöra då jag inte känner några smaker men det såg riktigt smarrigt ut :) inte långt därefter kunde jag gå hem.

 

jag vet att jag borde sova för längesen men idag har jag verkligen gjort allt jag normalt gör under en vecka! Och så var det morsdag också, såklart ska min kära mor firas så vi bjöd på lite ciao ciao mys! Nu har jag förberett allt, tror jag. Nervositeten går upp och ner men just nu känns det bra, har inte fattat att jag ska bli av med nått som jag drömt om sen barnsben. Tidigare idag kunde jag knappt prata, har aldrig varit så nervös som idag!

Uppdaterar med lite förbilder och senare också med efter bilder, tjohoo det känns bra att säga, nu längtar jag till EFTER bilderna!!