nervös inför morgondagen
Sitter och oroar mig inför imorgon. shiit vad nervös jag är !!
Jag ska nämligen till Sofia Hemmet på Gastoskopi. Köra ner en slang i magen.
uuuuuuusch !! har skjutit upp det nu flera gånger så det ska ändå bli skönt att få det gjort så man kanske mår bra nångång.
Så dum som jag är söker jag på det och läser inlägg, alltså, nu vill jag verkligen inte göra det.
Såhär skrev en:
Eftersom jag visste att undersökningen inte är den mest behagliga väntade jag med lätt oro. En oro som inte blev mindre då mannen före mig kom stönande och kritvit ut från undersökningsrummet. Han beklagade sig högljutt för sitt kvinnliga sällskap om hur hemskt ont det gjort. Om inte sköterskan kommit och ropat upp mig just då hade jag kanske smitit ut från sjukhuset.
Sköterskan berättade hur undersökningen skulle gå till och sprutade bedövningsmedel i halsen på mig. Snabbt växte en stor fotboll fram i halsen som jag gång på gång försökte svälja. Sköterskan gav mig ett sista tips:
– Andas in genom näsan och ut genom munnen.
Vilket visade sig inte vara lätt då jag inte längre hade någon mun eller hals.
Doktorn satt en plugg med ett hål i i min mun och bad mig bita. Jo, tydligen hade jag fortfarande kvar mina tänder fast jag tappat kontakt med dom. Sedan körde han ner slangen med fiberkameran genom pluggen, övre halsen och ner till magmunnen.
– Försök och svälj, sa sköterskan.
”OK”, tänke jag. ”Hur sjutton ska jag kunna göra det när jag inte har något svalj?!” Första försöket misslyckades men andra gången gled fiberkameran ner i magsäcken. Det gjorde inte ont men var riktigt obehagligt. Och inte blev det bättre då kräkreflexerna utlöstes gång på gång. Lätt kallsvettig började jag andas in genom näsan och ut genom pluggen i munnen samtidigt som jag fascinerat tittade på insidan av min egen magsäck på skärmen.
Just som jag tänkte att ”nu är det nog snart färdigt” ville doktorn ta sig en titt på min tolvfingertarm. Det var bara att svälja och torrkräkas igen.
Nej uuusch , vill inte :(
men nu ska nicke komma hit, måste tänkta på annat !
Jag ska nämligen till Sofia Hemmet på Gastoskopi. Köra ner en slang i magen.
uuuuuuusch !! har skjutit upp det nu flera gånger så det ska ändå bli skönt att få det gjort så man kanske mår bra nångång.
Så dum som jag är söker jag på det och läser inlägg, alltså, nu vill jag verkligen inte göra det.
Såhär skrev en:
Eftersom jag visste att undersökningen inte är den mest behagliga väntade jag med lätt oro. En oro som inte blev mindre då mannen före mig kom stönande och kritvit ut från undersökningsrummet. Han beklagade sig högljutt för sitt kvinnliga sällskap om hur hemskt ont det gjort. Om inte sköterskan kommit och ropat upp mig just då hade jag kanske smitit ut från sjukhuset.
Sköterskan berättade hur undersökningen skulle gå till och sprutade bedövningsmedel i halsen på mig. Snabbt växte en stor fotboll fram i halsen som jag gång på gång försökte svälja. Sköterskan gav mig ett sista tips:
– Andas in genom näsan och ut genom munnen.
Vilket visade sig inte vara lätt då jag inte längre hade någon mun eller hals.
Doktorn satt en plugg med ett hål i i min mun och bad mig bita. Jo, tydligen hade jag fortfarande kvar mina tänder fast jag tappat kontakt med dom. Sedan körde han ner slangen med fiberkameran genom pluggen, övre halsen och ner till magmunnen.
– Försök och svälj, sa sköterskan.
”OK”, tänke jag. ”Hur sjutton ska jag kunna göra det när jag inte har något svalj?!” Första försöket misslyckades men andra gången gled fiberkameran ner i magsäcken. Det gjorde inte ont men var riktigt obehagligt. Och inte blev det bättre då kräkreflexerna utlöstes gång på gång. Lätt kallsvettig började jag andas in genom näsan och ut genom pluggen i munnen samtidigt som jag fascinerat tittade på insidan av min egen magsäck på skärmen.
Just som jag tänkte att ”nu är det nog snart färdigt” ville doktorn ta sig en titt på min tolvfingertarm. Det var bara att svälja och torrkräkas igen.
Nej uuusch , vill inte :(
men nu ska nicke komma hit, måste tänkta på annat !
Kommentarer
Trackback